lördag 23 februari 2013

Tjugohundratolv

2012 var året då jag och Jonas flyttade ihop, jag tog min sjuksköterskeexamen, jag var på min allra första charterresa och fick mitt drömjobb på barnsjukhus.

2012 var också året då jag slutade blogga. Eller iallfall tog en väldigt lång paus. En paus som nog får fortsätta ett tag framöver. Det fanns en tid då bloggandet var roligt och kändes meningsfullt. Då jag ständigt gick och funderade på vad jag skulle skriva härnäst och vilka bilder som var värda att ladda upp. Den tiden är förbi. Just för tillfället vill jag njuta av mina lediga stunder med något annat än att skriva blogginlägg. Så ni som väntar på fler inlägg från Sara Mrgareta får nog tyvärr vänta en bra stund till. Livet är till för att göra det man vill och det som är roligt. För det är ju faktiskt så att det inte går i repris.


Avslutar alla års skrivande med en bild på ett paket som låg och väntade på mig på jobbet. Trots knappt 4 månader på avdelning 62 har jag redan haft min första student. Hon kom under de värsta två veckorna på länge och fick vara med om både det ena och det andra som kan tyckas vara läskigt för någon som redan innan sin praktik vet att sjuka barn inte riktigt är ens kopp av te. Många dagar tyckte jag det kändes som att hon bara fick springa efter mig eftersom det blev så stressigt och att jag inte hade hälften av den tid jag ville till att förklara och visa saker och ting. Hon tvärtemot tycke jag tog väl hand om henne, förklarade allt jag kunde förklara och lotsade henne igenom någonting som hon fasat för men som blev så mycket bättre än förväntat. Sådant värmer ett sjuksköterskehhjärta!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar