ett nät blåmusslor och ett paket färskpasta

Pasta con le cozze (pasta med musslor på... italienska?) stod som sagt på menyn igår kväll. Och för första gången lagade jag till de små djuren alldeles själv! Eller nästan. Jonas får fortfarande skrubba och skölja och sortera bort de rackarna som inte går att äta. Så långt har jag inte kommit i mina musselkunskaper än. Men när de som är godkända ligger i en kastrull med vatten och klapprar och när den röda chilifrukten som missades i Icas röda kundkorg blivit inhandlad på nytt, då kan jag minsann briljera med lunds antagligen godaste lördagspasta!