Denna helgen har varit den bästa på länge när jag tänker efter. Eller iallafall den mysigaste. Igår hade jag och Tascha jätteroligt med ridning och lekpark, och idag var det min och Charleys tur att ha lite tid för oss själva. Enligt planerna skulle Tashas kompis Rachel från förskolan kommit och lekt på förmiddagen men eftersom Rachel vaknade med feber blev det aldrig av. Som en liten söndagsutflykt föreslog Sarah och Michael istället lunch ute vilket gjorde Tascha överlycklig. Charley ville konstigt nog inte alls ut och äta så hon och jag bestämde oss för att stanna hemma och vara för oss själva istället. Ett mycket bra val av oss insåg vi efter en stund för vi hade det bra mycket roligare än på Pizza Hut. Vi dukade fint på stora bordet i vardagsrummet och åt söndagslunch bestående av kycklingbitar, baked beans och toast. Vi lekte på klätterställningen, gungade på gungorna, spelade tennis och jag fick en gymnastiklektion av en sexårig gymnast på studsmattan. Efter en liten paus inomhus med en kopp varm choklad red vi ponnierna och gick sen in för att ta ett bad inför skolan imorgon. En härlig söndag med andra ord!
Jag börjar bli mer och mer accepterad av flickorna och både jag och föräldrarna märker att de tycker om mig mer och mer. Det är inte bra kul utan gör också allting så mycket lättare och roligare. De tar initiativ till att leka, tillåter mig att trösta och krama när de är ledsna, erbjuder sig att hjälpa till och vill att jag nattar istället för pappa. Tasha blir överlycklig varje gång jag hämtar från skolan och Charley älskar att ha mig för sig själv när Tasha gått och lagt sig om kvällen.
Även om de har sina stunder emellanåt är det två goa flickor jag har hand om. Och det är inte bara jag som kan vara världens dummaste, mamma och pappa är inte heller så populära när det handlar om att bli tillsagd. Men vem gillade egentligen ett "nej" när man var liten?
Nu ska jag återgå till min "cuppa" (cup of tea) och vänta på att andra omgången av Dancing on Ice börjar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar