"Det är inte till att begripa, det är bara att acceptera". Det fick vi lära oss under gårdagens kvällsföreläsning om njurarna, som för övrigt var lagd så sent att inte ens läraren kunde koncentrera sig och förklara hur kroppens mest komplicerade organ faktiskt fungerar. Under pausen antog hon att vi inte pratade om njuren för vi såg så glada ut, och hela föreläsningen avslutades en halvtimme tidigare för att hon helt enkelt var för trött för att ens kunna koncentrera sig och reda ut hur blodet rör sig genom urinvägarna.
Jag antar att det är så med hela vår kropp. Ska man försöka förstå hur allt kan fungera på ett så perfekt sätt som det faktiskt gör skulle man bli rent knäpp i huvudet. Det är bara till att banka in kunskapen och alla anatomiska termer och se till att kunna sätta ord på det under tentan. Jag tror att det sakta men säkert börja falla på plats med det är långt ifrån alla pusselbitar som sitter där de ska.
Jag hade för några dagar sen ingen aning vad jag skulle göra under helgen, men jag har insett nu att största delen av lördagen får gå åt till att utifrån förra årets tentor försöka begripa det här. Eller just det, inte begripa.. Acceptera var det ju! Just nu känns det bara som en enda sörja i mitt huvud där allt från nervsynapser och cellmembran till urinledare och hormoner simmar runt i min cerebrospinalvätska..
Som tur är ska jag och Victoria nog ses på söndag och äta pannkaksbuffé tillsammans med böckerna i några timmar och hjälpa varandra. Två flugor i en smäll, mysig söndagsbrunch och effektivt pluggande! Och ikväll ska jag gå och se Helsingkronas nations studentspex. Ska bli kul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar